Ju mer jag försöker lära mig och förstå hästen och hur den fungerar, desto mer inser jag hur svårt det är…..
Men det är roligt och intressant!
I det här inlägget tänkte jag fokusera lite på en av hästens leder. Det är intressant, för bland olika branschfolk som jag möter så ser man på det här med leder på lite olika sätt. Travfolket är fantastiskt duktiga på att hålla koll på och vårda hästens nedre leder, från knän och nedåt. Ridfolket blir ofta förvånad när jag frågar hur de jobbar med sin häst som har så stora kotsenskidegallor. Ja, ni förstår att jag generaliserar, men i grova drag så är det så.

En led – rörelse mellan två eller flera skelettdelar
En led finns på alla ställen där två eller flera skelettdelar hålls samman. Starka ligament är ofta det som gör att leden blir stabil, genom att dessa håller om skelettdelarna i olika riktning. Så leder finns alltså inte bara från knän och nedåt, de finns i hela hästen.
Vissa leder har ligament och omsluts också av en ledkapsel. Andra leder saknar ledkapsel och vissa leder saknar också ligament. Ligament är en elastisk vävnad som endast har till uppgift att stabilisera en led.

Bogleden
Bogleden är en sådan led, som saknar ligament. Bogleden utgörs av nedre delen av bogbladet (scapula) och den övre delen av överarmen (humerus). Till skillnad från oss människor som också har ett nyckelben, saknas detta hos hästen. Det som stabiliserar bogleden är framför allt tre mycket starka och betydelsefulla muskler:
Biceps Bracchi i ledens främre (craniala) del
Subscapularis på ledens inre (mediala) del
Infraspinatus på ledens yttre (laterala) del.
Senfästena till dessa tre muskler fungerar som starka ligament för bogleden.
Bogleden är en inskränkt kulled, som främst rör sig i extension, flexion, abduktion och adduktion.
Inte nog med att bogleden bara hålls upp av muskulatur, så fungerar bogbladet på samma sätt. Den övre delen av bogbladet är inte sammanfogat med någon annan skelettdel, utan hålls upp av starka muskler och ligament.
Med detta som bakgrund så förstår ni att det är lätt att känna att hästens rörlighet i bogen snabbt kan ändras om något oförutsett händer i hagen eller under ett träningspass, att någon av dessa muskler som bidrar till rörelse i bogen blir påverkad.

Biceps bracchi
En mycket viktig muskel på hästen och som i högsta grad påverkar rörelsen i bogen är Biceps bracchi. Det är en spännande muskel. Själva muskelvävnaden är inte speciellt stor i sin volym, även på en vältränad häst. Men, till skillnad mot för människans biceps så har hästen en kraftig sena som löper genom hela muskeln. Senan finns innanför själva muskelvävnaden och ligger alltså närmare bogled och det övre utskottet på överarmsbenet. Det är av största vikt att bicepssenan är elastisk och spänstig. En häst med en öm och spänd bicepssena får en tydlig försämring av sitt framsteg.
Tänk dig ett starkt gummiband – det är bicepssenan. När hästen har sin hov i marken, böjer sin bogled och för kroppen framåt, sträcks senan ut, likt som du spänner ett gummiband. I samma stund som hoven rullar över och släpper ifrån marken liknas det vid att du släpper iväg det spända gummibandet. Senan ger alltså frambenet väldigt mycket kraft till att föras framåt igen, utan att bara använda enbart muskelkraft.
På en stark och elastisk sena fungerar det är jättebra, men på en sena som är spänd och öm får hästen inte ut lika mycket kraft i rörelsen. Den spända senan och muskeln kan också påverka den underliggande bursan, som verkar som ett skydd från underliggande skelettdelar och den känsliga sen- och muskelvävnaden. Får hårt belastning och tryck på bursan kan göra den inflammerad, och så får du en ännu större cirkel av problem i hästens rörelse.
En bursit behöver diagnosticeras av veterinär, med ultraljud. En spänd och öm bicepsmuskel och sena kan bli bättre av rätt sorts träning, laser, stretching och rörelseövningar.
Bildtext: Här kollas rörlighet i bogled på en häst. Rörelseövningen är också ett sätt att mobilisera leden, att jobba med dess rörelseomfång.

Viktigt i sammanhanget är också att fundera på varför hästen blivit så spänd i sin biceps. Med det sagt menar jag att det är viktigt att försöka få en helhetsbild av hästens kropp och hur den använder den och att inte bara “laga” ett problem och köra vidare som vanligt. Det tänket behöver man ha med sig oavsett vilket typ av problem hästen har.