Det är roligt att det börjar komma mer och mer intresse för att stämma av hur den genomförda träningen verkligen påverkar hästen. Jag som är intresserad av träning och vad som händer i kroppen har använt pulsmätare under lång tid både till min egen träning men också så klart på de hästar som jag haft. Men för många andra gäller fortfarande att man går på känsla. Känslan ska man aldrig stänga ute, men att kalibrera sin känsla med lite mätbara verktyg är rätt så fint.

Träning med pulsmätare

Det blir allt vanligare att tränare/ryttare använder pulsmätare vid den högintensiva träningen av sina hästar, oavsett gren. Det är för mig ett tecken på att fler börjar fundera över hur den träning de ger sin häst verkligen påverkar den. Att träna med pulsmätare går lika bra för sadel som för vagn. Pulsbandet placeras runt bålen på hästen och skickar sedan trådlöst signaler till pulsklockan på handen på ryttaren eller kusken. Det finns flera olika delar som är intressant att hålla koll på tycker jag, när det gäller pulsmätning vid träning. Många blir förvånade över hur snabbt pulsen sticker upp när man börjar röra på hästen eller ökar tempot. Att först och främst se hästens vilopuls innan träning är en viktig indikator på hästens allmäntillstånd för dagen. Sedan är det så klart intressant att se pulsen både under uppvärmning, i den högintensiva delen och framför allt hur snabb pulsen går ner exempelvis mellan intervaller under ett träningspass.

Lågpulsade hästar

Ja, jag hör ofta att tränare använder begreppet lågpulsade hästar. Då menar de att hästen kommer in på en låg puls efter ett träningspass. Många tror då också att dessa hästar tränar på en lägre puls än de hästar som kommer in på en något högre återhämtningspuls. Det är absolut inte sant! Även om vi båda menar att de oftast är bra hästar så menar jag att man inte helt har grepp om fysiologin här. Jag har sett så många mätningar på hästar där de som kommer in med en låg puls många gånger är de som i träning ligger på den högsta hjärtfrekvensen av alla hästar som gör samma arbete. Så, det blir ett ganska trubbigt sätt att mäta träningseffekt genom att bara se på återhämtningspuls ett visst antal minuter efter genomförd träning. Jag tycker absolut att man ska hålla koll på hur hästen återhämtar sig, men varför inte komplettera det med att faktiskt se vad som händer när hästen är i belastning? Det är ju som att köra racerbil och inte veta vilka varvtal motorn går på.

Hästar som har en låg återhämtningspuls kan ligga högt i puls under träningspassets högintensiva del.

Laktattröskeln är vid 200 sl/min

En annan “sanning” som många bygger sin träning på är ett relativt gammalt påstående att hästens laktattröskel ligger vid 200 sl/min. Det är inte helt fel, men en mycket generell regel som givetvis har en hel del undantag. Att förutsätta att alla hästar har sin laktattröskel vid 200 sl/min kan vara förödande för vissa hästar och samtidigt inte ge tillräcklig intensitet i träningsbelastningen för andra. Vid de mätningar som jag har uppmätt på häst i träning finns en stor variation där vissa har sin laktattröskel ett antal slag under 200 slag/min men många vältränade hästar med god syreupptagningsförmåga ligger så högt som upp mot 220-230 slag innan de når en laktatnivå i blodet på 4 mmol/l. Dock vill jag påstå att 200 sl/min är en allt för hög puls att sikta på, inledningsvis, för de ryttare som vill konditionsträna sina ridhästar som vanligtvis tränar på en mycket lägre intensitet.

Man känner om hästen är trött

Många menar att man känner om hästen är trött. Ja, det gör man till viss del. Men känslan kan vara trubbig. En häst som har höga laktatvärden i blodet kan fortfarande bjuda fram och ligga på en hel del. Den behöver inte heller nämnvärt kännas mindre spänstig. Men helt klart kan en trött häst efter ett tag börja slarva med sin teknik. Många gånger blir tränare förvånade att vissa hästar ligger så pass högt i sina laktatvärden, eftersom de ändå kommer in på en bra återhämtningspuls. Det ÄR svårare att hitta rätt intensitet än att bara mäta en puls 12 min efter sista intervall. Det blir också lite mer komplicerat när jag påstår att det inte är själva pulsslaget som anger hur hårt hästen belastas. En häst som har en hög maxpuls och som har en hög syreupptagningsförmåga, den kan ligga på en hög arbetspuls och ändå klara av att jobba med tillräcklig syresättning till arbetande muskler. En häst med en lägre maxpuls som har god syreupptagningsförmåga tränar nödvändigtvis inte på en lägre intensitet bara för att den visar ett lägre pulsslag. Den kan skilja 20-30 slag/min mellan hästar som gör exakt samma arbete och det kan också skilja flera millimol i laktat per liter blod mellan hästar som gör exakt samma arbete, som man ändå uppfattar är rätt jämförbara hästar i träning. Dessa hästar har oftast en relativt jämförbar återhämtningspuls när man mäter den efter träningspasset.

Men jag ska också säga att många tränares känsla är bra, de känner ju vilka hästar som är riktigt kapabla och det är också de hästar som många gånger visar upp de bästa värdena med puls och förhållande till laktat under träning. Men de vet ju ändå inte hur stor del som är aerobt arbete och var gränser går för anaerobt arbete om man inte tar reda på det och sedan använder pulsmätare vid träning.

Laktatmätare som visar 16,5 mmol/l blod vid provtagning på häst i träning.

Underlag påverkar hästen

Det händer också att vi människor blir lite “radiostyrda” och genomför den tänkta träningen utan att ibland vara uppmärksam på rådande förutsättningar. Exempelvis är nederbörd och underlagets beskaffenhet en sådan viktig del. Om man tränar med pulsmätare så ser man tydligt hur små förändringar i underlaget, på samma bana där man brukar träna, påverkar hästen. Ett underlag som är djupare än normal, blötare än normal eller kanske mer packat så att det blir lättare ger utslag på hur hårt kroppen får jobba för att genomföra arbetet. Underlagen är en viktig faktor för hästens hållbarhet. Djupa sliriga underlag där hästen får tung belastning frestar mer på ligament och senvävnad. Hårda underlag utan spänst är tuffare för hästens leder.

Träna klokt för en glad och hållbar häst

Det jag vill nå ut med i det här inlägget är att vi behöver vara ödmjuka för individen och dess förutsättningar. Ju hårdare hästarna tränas, desto större risk finns det att vi äventyrar deras hållbarhet och hälsa samt deras psykiska inställning till att vilja prestera. Att då använda en pulsmätare och ta hjälp med att veta vilken intensitet hästen tränar på är ett sätt i arbetet med att få hållbara och presterande hästar.

Vill du veta mer om puls- och laktatmätning på häst så är du välkommen att kontakta mig.

/Nina Magnusson